Du är här

Alkohol

Alkoholen spelar i vår kultur på många sätt en stor roll i det sociala umgänget och för samhörigheten, den förgyller en god måltid eller fest och verkar avslappnande. Samtidigt förorsakar alkoholen också en ansenlig mängd skadeverkningar. Ofta tänker man sig att dessa skador hör ihop med alkoholism, men faktum är att största delen av skadorna drabbar andra än storkonsumenterna. Man har t.ex. inte kunnat påvisa någon trygg gräns för att undgå alkoholens cancerframkallande risker.

Att dricka i syfte att bli berusad är i sig att utsätta sig för risker. Ett måttligt s.k. vardagsdrickande som är ett nyare fenomen i vår kultur har inte ersatt ett tidigare veckoslutssupande, utan har kommit som ett tillägg till det. Kombinationen av dessa två belastar vår hälsa mera än vad man kunde ana på basis av konsumtionsmängden.

En betydande del av skadeverkningarna drabbar andra än användaren själv: anhöriga, arbetsgemenskapen och hela samhället. På samhällsnivå uppgår utgifterna för skadeverkningarna till flera miljarder euro.

Världshälsoorganisationen WHO och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har lyft fram vidden av alkoholskador i västvärlden samt metoder för att minska dem. Mest effektivt kan man minska på skadeverkningarna genom att påverka den totala alkoholkonsumtionen hos befolkningen. EHYT rf har som mål att den totala konsumtionen i Finland ska minska med cirka 15 procent, så att man kommer ner till Sveriges nivå. Samtidigt är det viktigt att påverka alkoholkulturen i en mindre riskfylld riktning.

För att minska på konsumtionen och skadeverkningarna krävs olika sorters åtgärder - t.ex. i skolor, läroanstalter, arbetslivet och inom hälsovården. Det arbete som olika föreningar gör kompletterar det förebyggande rusmedelsarbete som kommunerna gör. Priset på alkohol samt tillgänglighet syns direkt i konsumtionen och i skadeverkningarna, därför spelar alkoholpolitiken och lagstiftningen en stor roll när det gäller det förebyggande arbetet.